1985

Har tänt ljus och plockat undan i köket. Ugnen är uppvärmd till 200 grader, om en stund ska laxen och tomaterna sättas in, harrisarna kokas och avocadon skivas. GI-mat, så klart. Snart kommer min älskling in genom dörren!

Valde en skiva för underhållning på måfå (blundade och pekade bland alla våra skivor) och det blev 1985 (från en serie av blandskivor som jag gjort med de bästa låtarna från varje år så långt tillbaka mitt musikaliska minne sträcker sig, dvs. 1984).

Här samsas godingar som I know him so well och We are the world med Eltons Nikita. Låt nummer två är Howard Jones' Things can only get better, vilken påminner mig om studietiden i Göteborg, eftersom det var Anna som introducerade den gode Howard för mig - han gick mig helt förbi på den tiden då det begav sig.

Många andra låtar¨på 1985 påminner också om Anna, förmodligen eftersom vi delar samma hype för "the eightytale music", som vi kallar det, hehe. På min möhippa kunde Anna inte vara med, eftersom hon bor och arbetar utomlands, men hon hade skickat en skiva med blandade låtar till mig. På den fanns bland annat Billy Idols White wedding (även den med på 1985), som jag skrattade och grät när jag fick låtlistan och hennes personliga hälsning framför mig...underbart med sådana vänner!

Jag med Anna på tråden på möhippan

.

Jag hoppas verkligen att Bönan får sådana vänner som jag har, och att hon också kommer tycka att det är underbart kul och se det stora i det lilla med att dansa till eightytale music och dricka rödvin hemma i sitt kök, med en bästis, till solen går upp. (Fast hon får vänta tills hon är 20...MINST!)

Så Anna, denna är till dig - för Things can only get better from here, baby!

Räknar timmar och minuter

Vid 19-tiden ska Tomas flyg landa på Kastrup, så runt 20.00 bör han väl vara här. Är löjligt otålig, säkert extra mycket så för att jag är så uttråkad.

OK, ska inte överdriva gnällandet, i går gick tiden faktiskt snabbt, eftersom jag fick skjuts av Fia ut till mina föräldrar på landet. Fick god mat och alkoholfritt rödvin, som pappa handlat hem till mig :-) Och så såg vi På spåret, åt popcorn och tävlade mot varandra - en helt vanlig fredagskväll i Slågarp. Lilla prinsessan var extra sprallig inne i magen, så både mamma och Olivia kunde känna hennes sparkar, och vi kunde också se dem utanpå min mage. Härligt!

På väg tillbaka hem i dag stannade jag på Jägersro center och handlade färsk laxfilé och sallad samt vitt vin till min älskling. Ska laga till något riktigt gott, men enkelt, till honom. Snart bara 7 timmar kvar...

Tungt huvud

Det är förskräckligt hur dåligt jag sover när Tomas inte är hemma. Spänner mig säkert något helt fruktansvärt och gnisslar tänder. Är helt tung i huvudet i dag, försöker råda bot på det genom att dricka mycket vatten. Vill undvika Alvedon om jag kan, eftersom jag knaprar Cyklokapron (blödningshämmande). Känns så där att ta mediciner med en liten i magen...

Om en stund kommer Fia för att hämta sina saker. Tänkte be henne köra mig till en affär, så att jag får handlat hem lite av det nödvändigaste, kylskåpet gapar tomt och Tomas är inte här förrän vid 20-tiden i morgon... Visst, har Netto mitt emot, så i värsta fall kan jag strutta ner där också...

Att vara sjukskriven

Jag har aldrig tidigare varit sjukskriven. Jag är tvärtom en sådan som går till jobbet med krupphosta, feber och snoret rinnande under näsan. Duktiga flickan! Men nu är det ju fler än jag som påverkas i fall jag inte lyssnar på farbror doktorn och tar det lugnt. Lillan är prio ett, och därför är jag sjukskriven.

Så vad hittar man på när man är hemma mitt på dagen? Jag har ju flera dagar till på mig att ta reda på det. Och eftersom jag ska vila, så ägnar jag mesta av tiden i ryggläge, framför TV:n eller med en bok i sängen (just nu läser jag en om förberedelser inför förlossningen), men man kan även spana in Facebook tjugo gånger i timmen eller surfa runt på Familjeliv och lägga inlägg i olika intressant trådar (trådar av typen: Min kille får sms om nätterna, och hans tjej-kollega ringer alltid sent om kvällarna...tror ni att de har en affär? Vad ska jag göra? Lämna honom? Vet varken ut eller in, är gravid med hans barn också... )

Lika spännande varje gång att se vad alla skriver...

Vidare kan man maratonkolla nån bra serie (i dag blir det Californication, andra säsongen), bläddra i heminredningstidningar och sätta in bröllopsfoton i ett album.

Jag ska nog hålla mig sysselsatt. LAGOM sysselsatt, jag lovar!

Magen på 22+0

Magen på morgonen, 22+0

22+0

Ny vecka också, mitt i allt kaos kring blödningar och sjukskrivning. Lillan kickar just nu järnet där inne, och de lugnar, förstås.

FL skriver så här om vecka 23:

Tror jag skulle ha ganska svårt att avgöra vad som är vad på Bönan genom magen, fortfarande. Däremot så fattar jag ju att hon ligger med huvudet neråt i dag, eftersom sparkarna träffar just ovanför min navel. Hon har fått långa spiror, minsann, vår lilla flicka! Någon hicka tror jag dock inte att jag märkt av ännu.

Så här skriver vårdguiden.se:

Aha, ok! Jag trodde definitivt att det var först runt v 28 som bebisen kan klara sig om den kommer för tidigt. Men det är klart önskvärt att prinsessan stannar inne i magen ett bra tag framöver!!! Det där om stress är ju klart tänkvärt, trodde inte hon också låg därinne och kände sig stressad, ju... Stackars liten! Japp, vårdguiden håller med diktor Bo: Tomas får allt se till att hjälpa mig mer, och avlasta så mycket han kan... Fast först får han väl se till och komma hem från skidresan till Italien som han är i väg på i skrivande stund...

Sjukskriven!

Råkade ut för läskiga blödningar i samband med väldigt regelbundna sammandragningar i går på jobbet och fick därför en tid direkt hos min BM, som kunde höra på bebisens hjärta att allt är bra med henne. Ordinerades vila resten av dagen och blödningshämmande mediciner, samt fick en tid i dag till min gynekolog på Cura. Var så orolig i går att lilla prinsessan skulle fått för sig att komma alldeles, alldeles för tidigt till oss... Hade hon aldrig klarat i den här veckan, ju!

Var på Cura 11.45 med ett morgonurinprov (som inte visade på urinvägsinfektion) och blev undersökt. Blödde fortfarande och gyn kunde se att blödningen kom från livmoderhalsen och inte påverkar Bönan, puuuhhhh! Däremot så vart han bekymrad när han hörde om sammandragningarna och att jag är helt öm i magmusklerna i dag, så han sjukskrev mig 100% i 14 dagar. Stressrelaterade blödningar ska man vara försiktig med!

"Nu blir det fötterna på soffelocket, och en god roman! Din man får sköta markservicen, säg att doktorn ordinerat det", avslutade gyn med innan jag gick med recept (mer blödningshämmande medicin) och sjukskrivningsblankett.

Var sen inom jobbet snabbt för att sätta på frånvarohanteraren i Outlook, stänga av telefonen och hänvisa till växeln, samt ta det abolut viktigaste med chefen, som nu får klara både sitt och mitt arbete på 80% arbetstid (resten är hon föräldraledig), och med ett månadsbokslut i slutet av veckan. Usch, känns så taskigt mot henne, att lämna henne så där i sticket... Men bebis är absolut viktigast, det är henne jag måste fokusera på. Hon ska ju stanna i magen i 18 veckor till, helst!!!

Lämnade även sjukintyget till personalchefen och fyllde snabbt i lönerapporten för januari - så nu kan jag förhoppningsvis släppa tanken på jobbet helt och hållet ett tag - även om jag sa till chefen att det är helt OK att hon ringer om hon undrar ngt eller inte hittar i mina mappar och filer.

SMS:et

Tidigare i kväll fick jag följande SMS från min hårt arbetande make:

Tänkte bara säga att jag saknar mina prinsessor... Massor.

Söte, då!! Ibland har han verkligen alla rätt, min Totte!

Fast i dag tror jag att han saknar mer än jag, eftersom jag haft finfint besök hela kvällen av Fia (då hinner man ju inte sitta och sukta, precis). Hon ska kinesa här hela veckan, och vi har all tid i världen att prata och umgås. Vi åt goda smårätter på Koi och delade en flaska Amé, och sen har jag visat allt vi inhandlat till bebisen so far och hon har använt mig som bollplank för köksidéer (mycket renovering i hennes huvud).

Nu är det snart läggdags. Så snart Fia är klar på badrummet ska jag tvätta bort dagen från ansiktet och lägga mig - sköööönt!

Obekvämt

I går var första dagen i min graviditet som jag tyckte att det var aningens obekvämt att vara just gravid. Det spände och drog något vansinnigt i magen, och svanken värkte no matter hur jag vinklade kontorsstolen. Lillan var så klart också sitt allra lugnaste jag, så att jag var lite orolig ovanpå det andra eländet. Trött som tusan var jag också, eftersom jag inte kunde somna om efter toalettbesöket vid 03.00 natten innan...

Därför överlät jag middagsinköpen till Tomas och gick hem direkt efter jobbet och la mig raklång på sängen för att sträcka ut och vila. Men då blev det så klart värsta hålligånget i magen, mer än nånsin förr: magen studsade upp och ner och åt sidorna. Verkade som om någon hade himlans roligt därinne! :-) Och då är det svårt att sura, jag blir ju så glad av att känna henne röra sig där inne!

Ringde ändå mamma och beklagade mig över spänningarna i magen, mest för sakens skull (hon är ju min mamma, vem ska jag annars beklaga mig för?), och fick så klart bara höra att: Ja, så är det vissa dagar...det är inte bara trevligt hela tiden när man är gravid... Buhuuhuhuhu! Sen slog hon om till det betydligt trevligare samtalsämnet shopping, för hon hade just länsat Valen i Trelleborg på kläder i strl 56. Var så mycket hon räknade upp att jag redan glömt allt, men hon har det med sig i kväll när hon och pappa kommer hit för en fördrink innan teatern (Mordet i Midlands på Intiman). Ska bli himlans mysigt att gå på teater och sedan ut och äta med dem - börjar ju bli lite av en tradition nu att vi gör det i januari/februari.

The kick inside

På gymnasiet gick Kate Bushs debutskiva, The kick inside, från -78 på repeat på mitt flickrum i Mellan Grevie medan jag pluggade. Titelspåret trodde jag definitivt handlade om en kvinna som just får träffa sitt nyfödda barn för första gången ("Oh, do you know you have the face of a genius?"), efter att ha känt dess sparkar inifrån magen en längre tid.

Har lyssnat mycket på skivan igen på sistone, när jag läste om Svindlande höjder (för Wuthering Heights) och så nu sen lillan börjat sparka för att jag tycker om låten The kick inside, och så fick jag för mig att googla fram texten. Med den följde en tolkning, som Kate Bush själv instämt med: låten handlar om ett incestuöst förhållande mellan två syskon! Hepp!!! Men fin är den ändå, och jag tänker fortsätta tänka på den som att den handlar om första gången man får se den som sparkat i ens mage...

Hyfsat makaber video...men det visste jag ju inte på den tiden, pre-Youtube...

21+0

Ny vecka igen. Trots att det ibland känns som att jogga i slow motion mot målet (2/6 2009), så går det ändå undan. Redan vecka 22!

Så här skriver FL:

Nu har vi ett barn i magen, inte längre ett foster! Och nu är det faktiskt inte långt kvar tills bebisen kan klara livhanken om hon skulle få för sig att komma ganska mycket tidigare. Men vi får hoppas att hon stannar där inne och växer och frodas!

Så här skriver gravid.se:

Ca 500 g nu, ungefär som ett smörpaket!Och ganska lång nu ju, bara mellan huvud och rumpa är det 19 cm, benen är väl minst hälften av det, så runt en linjals längd, då :-)

.

Här hemma är det lite sura miner. Tomas kläckte just ur sig att han tycker det är lagom om jag är mammaledig till mars 2010, att han därefter tar vid fram till sommaren och att Bönan får börja dagis vid ett års ålder. Vilken värld lever han i? Det kan inte vara i min i alla fall, för där är mammorna hemma i minst ett år, därefter tar pappan över (eventuellt, men oftast inte, faktiskt) och så börjar barnet dagis runt 1,5 års ålder. Men han menar att "alla" tjejer han vet är lediga typ sådär 7-8 månader, tills efter de slutat amma, och sen går de tillbaka till jobbet. Varför skaffar man barn i sådana fall??? För vems skull? Dagispersonalens???

.

För Tomas är det en ekonomisk fråga, men vi har det långt ifrån dåligt ekonomiskt och kommer klara oss med oförändrad disponibel inkomst genom att bara dra in på vårt nuvarande månadssparande om den som är föräldraledig av oss tar 75% föräldrapenning i månaden, det är inte dåligt. Önskar att han för en gångs skull ville sluta tänka på siffror och känna med hjärtat. Inte ska väl vår prinsessa vara yngst på dagis? Fy...

.

Barn är bara små och hjälplösa en gång, snart nog är vår lilla stor och tuff, och vill klara sig själv - jag tänker då passa på och njuta av varenda dag och ta en riktigt lååååång mammaledighet, mysa och verkligen lägga allt krut på mitt barn. Och vem vill sätta sitt barn på dagis när de just lärt sig gå anyway, om de inte är tvingade till det? Helst ska de väl ha hunnit spetsa till armbågarna lite också, så att de inte försvinner i det allmänna kaoset på dagis...

.

Tidigast september 2010 ska jag vara tillbaka på jobbet. Tidigast! Och min chef sa åt mig att absolut inte ha för bråttom tillbaka, jobbet är där och väntar på mig - bebisen är bara bebis en kort tid. Och hon vet alldeles för väl, hennes yngsta blir två nu i april.

.

Och nu ska jag se fjärde avsnittet av Jordmödrarna!

Bye, bye.

Funderingar

Mycket tankar som far runt i skallen på en nu för tiden, med bebis som sparkar i magen. Mycket som ska ordnas nu på 4 månader, vissa saker är måsten och andra önskemål.

På måste-sidan står bl.a. ny bil. En lånad Twingo har onekligen sina fördelar när man bor i en storstad, men jag tror näppeligen en Urban Jungle fått plats i den. Och så är det säkerhetsbiten som brister lite, så klart. En kombi av det mindre slaget kikar vi efter, och pappa bistår med expertis och kontakter - najs!

På önskesidan står annan bostad än den vi har i dag. Inte för att vi är trångbodda, utan för att jag inte vill bo i den här stadsdelen när vår bebis kommer. Och så har jag alltid föreställt mig att vi bor i ett hus när vi blir en familj Att man har en liten trädgård att kunna rulla ut vagnen i, så att bebisen får frisk luft under vilan. Dessutom gissar jag att det kan vara en del smidigare att ha sitt livs affär och största flytt avklarad innan bebis kommer och vänder upp och ner på allt.
Nåja, nu ska vi ju titta på ett hus i morgon efter jobb, och sen får vi hoppas att folk lägger ut lite fler bostäder till försäljning nu när våren närmar sig!

Funderar också en hel del på bebisen i magen: vem är hon? Hur ser hon ut? Är hon lik mig eller Tomas? Eller kanske min bror? Eller någon annan släkting? Är hon lugn, eller har hon hett temperament? Kommer hon tycka om att läsa, som jag? Kommer hon att vara mammig eller pappas lilla flicka? Kommer hon tycka om att hänga med mig, så som jag gillar att spendera tid med min mamma - eller kommer hon tycka att jag är fruktansvärt pinsam?

Ibland funderar jag: Är bebisen kanske inte alls en flicka??? Kanske har BM sett fel, och så får vi oss en överraskning på födelsedagen när det är en gosse som kommer till oss!? Kanske ska jag inte köpa mer rosa...? Och sen tänker jag: Skit i det rosa - det kan man ge bort, eller använda om vi får en flicka längre fram - men säkerheten!?!?! Jag vill inte ha några tänger eller sugklockor inblandade i min förlossning om det egentligen är en pojke i magen... Antar att oron för blödarsjukan hänger kvar, vågar kanske inte riktigt lita på beskedet från BM att vi väntar en flicka?

Föräldraledigheten funderar jag också mycket över - hur ska man lösa den biten smartast och smidigast? Och vad ska man hitta på tillsammans om dagarna? Kommer vår bebis vara lugn och tycka det är kul att gå på fikaträffar och babysim, eller kommer vi få en gaphals som bara är nöjd så länge barnvagnen rullar? Kommer jag att få nya vänner genom ex. mammagruppen, eller kommer jag gå dit en gång och konstatera att alla andra är puckon och aldrig mer gå dit? (Det låter som jag, det...)

Och kroppen, hur kommer den se ut efter förlossningen? Blir man någonsin sig själv igen? Många jag känner ser ut som före graviditeten ganska snart efter förlossningen, men jag har ju iofs inte sett dem utan sina kläder... Kommer jag få bristningar? Hängiga bröst? Pigmentfläckar?

Mycket funderingar blir det. Kanske lite extra många just nu, eftersom vårt nya affärssystem på jobb har många barnsjukdomar och jag får vänta på hjälp från IT-supporten stup i ett. Det ger ju en lite extra tid att spåna fritt...

I dag är sista dagen i vecka 21, och jag ska snart ta en dusch och lägga mig och läsa på om den kommande veckan, vecka 22.

Natti, natti!

Nyfiken på förlossningar

Har beställt ett gäng böcker om förlossning från adlibris.se, men eftersom jag är väldigt otålig och mycket nyfiken så har jag också googlat runt på nätet och snubblade över en norsk programserie, Jordmödrarna, i sex delar. Har för mig att jag sett i TV-tablån att den visats i svensk tv också, men den missade jag. Hur som helst, man kan se avsnitten, streamade direkt till datorn. Länken är här:

http://www1.nrk.no/nett-tv/klipp/285193

Såg just första delen och hoppas, hoppas att min förlossning blir som Miriams (tror jag hon hette) - fast gärna med nån slags smärtlindring :S

Mamma, ha engångsnäsdukarna redo!!!

Oro

Jag är numera uppe minst en gång om natten för att lätta på blåsan, och lillan brukar också vakna då (eller så är hon redan vaken, bara det att jag inte märker det?) och kicka lite när jag sen ska somna om. Men i natt var det stilla. Och även efter frukosten var det blickstilla. Inte heller duschen fick fart på henne. Och när inte heller promenaden till jobb gjorde något för att sätta fart på henne (vilket det alltid hittills gjort!), så blev jag faktiskt ganska orolig...

Tog ett stort glas kallt vatten i pentryt, men det hjälpte inte heller - annars är hon snabb att boxa till mig när jag dricker kallt. Oron gnagde... Men så vid 11.30 kom de - först små försiktiga knuffar, och sedan allt mer bestämt. Resten av dagen har hon kickat med jämna mellanrum. Antar att hon låg med ryggen mot min mage i natt, och att det var därför hon inte märktes då. Eller så vilade hon helt enkelt upp sig inför kick-boxingen senare i dag :-)

Oron att råka ut för ett MA igen lurar hela tiden i mitt bakhuvud, och säkert är det det som får tankarna att skena i väg. Men det är ju faktiskt inte förrän i vecka 23 som man bör känna av beisen varje dag, jag är nog lite bortskämd med att redan få hyfsat regelbundna påhälsningar.

Helgen

Vi har verkligen haft en supermysig helg, vi tre!

I fredags gick vi på opera (La Traviata), och precis som jag trodde blev det full rulle i magen när första akten drog igång - så roligt! Efter ca 10 minuter blev det dock stilla, så jag gissar att det var uppskattat ändå, lillan låg kanske där inne och lyssnade och njöt? Hör gör hon, i alla fall, det är ett som är säkert, för det var samma action i magen efter pausen, hehe.

Och i går var jag först hos Åsa på Edge och fick nya slingor och toppade håret, innan jag gick en sväng på sta'n och shoppade på rean. Som en "riktig" mamma så handlade jag mest till lillan, istället för till mig själv (vilket var tanken). Zara har värsta rean och jag fyndade dun-overall i puderrosa och en liten ullkappa i rosa, båda två i rätt storlek för nästa vinter när lillan är omkring ett halvår. Även en liten klänning i vitt med rosa brodyr upptill och tillhörande underbyxor fick följa med hem. På Benetton köpte jag små bodies:ar i strl 56, rosa och vita, 3 för en hundring blev det på rean, ingenting ju!

Vid 14.00 mötte jag upp med Anna på Hai och åt sushi till lunch, och vid 17.00 körde vi ut till mamma och pappa för att hjälpa till med att förbereda förrätten (musslor i vitt vin och grädde, mums!). Vi stannade hela långa kvällen, slötittade på TV och pratade om allt mellan himmel och jord.

I dag har vi avrundat helgen med att äta frukost på sta'n med Danni, Henrik och Cornelia, fast det var kallt som tusan, och sen vila lite (he, he!) i ett par timmar, innan det blev Chili con carne till middag. Nu återstår bara en varm dusch, ren pyamas och att krypa ner och läsa lite. I morgon är det ny arbetsvecka, och det roligaste som står på schemat är att åka och hälsa på Fia i Svarte tisdag kväll (om hon har tid med mig mitt i renoveringen och pluggandet) och titta på ett hus med stor potential och charm (renoveringsobjekt) i Klagshamn på onsdag kväll.

Muntorrhet?

Är läskigt torr i munnen plötsligt, smög sig på i går! Känns som en öken, och det kvittar hur mkt vatten jag dricker - inget hjälper!!! Mer än att jag får springa ännu oftare på toaletten...

Köpte Salivin på Apoteket efter jobb, men de verkar inte heller funka. Vad gör man? Några tips?

20+0

I dag tar vi steget in i sjätte månaden, vecka 21. Blev helt ställd när jag såg det på FL i morse. Redan??? Vart tar tiden vägen?

Sjätte månaden låter ju typ som att man är höggravid, ju! Hahaha, kanske inte riktigt, men när jag tidigare hört någon säga att den och den är i sjätte månaden så får man ju värsta bilden av en ballongmage i huvudet. Klart att min mage syns, men den är än så länge ganska så modest. I dag tänkte jag dessutom på att magen liksom följer med resten av kroppen så bra. Jag vet inte vad jag trodde innan riktigt, kanske att den var mer en egen kroppsdel. Låter säkert helt sjukt. Men man tänker ju faktiskt inte på den där kulan speciellt ofta, och särskilt inte när man är ute och går med vinterkappan på - sådana stunder kan jag nästan glömma att jag är gravid!

Magen i morse, 20+0

Men det har varit full rulle i magen vid flera tillfällen i dag på kontoret. Emellanåt tänker jag knappt på det för att jag är inne i något arbetsrelaterat, men det känns ju riktigt tydligt nu! Bästa känslan jag någonsin upplevt hittills, skulle jag tro.

.

För övrigt kan tilläggas att Tomas och jag satt efter maten och pratade om föräldraledigheten, eftersom det kom upp på mitt utvecklingssamtal med chefen tidigare på dagen. Blev att vi satte oss framför datorn och juxade med Försäkringskassans uträkningsverktyg ett tag, innan vi gav upp och anmälde oss till en informationsträff i slutet av februari. Och i morse, när jag pratade med kollegan L, kom jag till att tänka på att hon gjorde värsta uträkningarna och antagandena i Excel när hon och hennes man planerade sin föräldraledighet för snart två år sedan, och hon lovade att rota fram dem på datorn. Kanske kan man få några stalltips där?

Positive thinking

Så här i halvleks-tider får jag allt oftare höra, att nu har jag det värsta framför mig och att slutet av graviditeten känns dubbelt så lång som början. Alla sådana kommentarer trycker verkligen ner en i skorna och gör en osäker och lite rädd. Här går jag och mår oförskämt bra och trivs med vår lilla prinsessa i magen, och så vill folk redan nu att jag minsann ska vara inställd på elände. Blir så trött av sånt där,och försöker stänga det ute.

Blev därför så väldigt jättesuperglad i dag när jag fick ett mail från en gammal klasskompis som skrev så här positivt om sina upplevelser i samband med graviditeten och förlossningen (bara måste dela med mig av det):

Under min graviditet så fick jag så många gånger höra av kvinnor som fått barn att -usch stackars dig vad du har framför dig! Du kanske mår bra nu men på slutet.. ojojoj va du kommer må dåligt och hata att vara gravid. Och FÖRLOSSNINGEN, ja herregud vad alla ville skrämma upp en! Och så fel de hade!! Jag mådde prima och hade inga problem med att gå nästan 2 veckor över tiden och förlossningen var helt underbar! Självklart är det en känsla/smärta som man inte är bekant med men med rätt inställning, andning och fokus är det en fantastiskt upplevelse lååååångt ifrån så skrämmande som många återger. Jag minns väldigt väl att jag dagen efter förlossningen tänkte att det här gör jag gärna om i morgon......

Herregud vilken utläggning! Men jag kan bli riktigt pissed när jag tänker tillbaka på hur rädd man var helt i onödan pga folks besatthet av att berätta om sina skräckförlossningar (som jag delvis tror att de skapat helt på egen hand). Det är jätte bra att prata om och förbereda sig inför förlossningen men då enkom på ett positivt sätt. :=))

Tänk om fler kunde ha den här inställningen och vara så generösa med sina positiva upplevelser, och inte bara spä på så fort det är något negativt de vill dela med sig av!!! Helt underbart skrivet (än en gång stort tack till avsändaren - det här gjorde min dag!), och jag ska tänka på de här orden varenda gång någon vill trycka ner mig med foglossningar, hemorojder, andningssvårigheter och skräckförlossningar. Och när jag sedan själv har erfarenheten från hela förloppet, så ska jag bara dela med mig av det positiva och aldrig skrämma någon annan stackare.

Jag är dessutom övertygad om att vår lilla prinsessa är en snäll en, som inte tänker göra de sista graviditetsveckorna sura för sin mamma, och jag tror framför allt på att min förlossning kommer bli precis så som jag tänkte den från början (innan jag började bli uppskrämd): häftig och avslappnad!

Positive thinking, va?

HALVLEK!

Mammajeans

I dag var det meningen att det skulle shoppas ljust, ljust rosa och vitt i strl 50 eller 54 (och det gjordes till viss del också), men på Bonti reade man också ut Boob mammakläder. Superglad blev jag när jag hittade mörkblå jeans utan mjukisgördel (klaustrofobiskt!) i min storlek (eller vad som brukade vara min storlek innan prinsessan flyttade in). De satt som en smäck, och magen sitter ovanför linningen, slog till direkt!

Till vår flicka inhandlades en nappflaska med massa rosa på och en jättesöt body på Tre björnar. Hittade genomskinliga nappar för nyfödda på G-Knapp också, men tvekade lite...ser det läskigt ut, kanske?

Ska ta mig i kragen i morgon när det är dagsljus och knäppa ett par bilder på allt vi handlat till bebisen so far, och så ska jag göra upp en lista på det som fortfarande måste köpas (oh, happy days!!!)

Shopping-galning

Att min mamma är bra på shoppa är allmänt kännt. Pappa kallar det att hon "skuttar i affärer". Som Rödluvan i skogen, fast skutt, skutt mellan klädställningarna istället.

I går stängde min mamma sin frisörsalong vid 16-tiden, och körde sen raka vägen in till Babyringen och tömde affären på allt pluttigt, nuttigt i rosa och vitt. Eller åtminstone kändes det så när hon vid 18-tiden drog fram alla sina "byten" på köksbordet ute i Slågarp, dit vi åkt för att skåla för vår baby-prinsessa med mamma och pappa.

Madrass till Bornholmssängen, frottègummilakan, lakanset i vitt och spets, spjälskydd i rosa, babykudde, små rosa nappar för nyfödda (det fanns inga vita, som både jag och mamma egentligen föredrar...så mamma läxade upp personalen om det, för säkerhets skull) och sänghimmel i vitt med stativ, att ställa bakom lilla babysängen. Har säkert glömt något nu också...vansinnigt söta saker, hur som helst.

Tusen, tusen tack mamma och pappa hälsar vi alla tre här inne i Malmö!!!

Och i dag har jag suttit med La Redoutes nya katalog och tittat på söta små klänningsset med tillhörande ankstjärtsbyxor i matchande färger. Hade jag inte varit så förbaskat förkyld hade jag gett mig i väg ut på stan och köpt ngt ljust, ljust rosa nu på studs... Bara för att jag vet nu, liksom!!!

Kanske att jag känner mig bättre när jag duschat? Ja, det gör jag nog! Kan ju ta en tur längs Stora Nygatan och plöja igenom Bonti, G-Knapp och Hansa åtminstone. Polaren och pyret har ju rea, faktiskt. Fast det är fasligt vintriga grejer de har, och mest blockfärger, som inte passar så bra på en nyfödd. Noa Noa har ju i och för sig också rea, och där pratar vi ju mer pastellfärger.

Nä, nu måste jag nog duscha!!!

Vår prinsessas senaste photo session!

Får jag lov att presentera vår lilla prinsessa?

Ligger på rygg med handen på pannan

Ligger på sidan med armarna uppdragna mot ansiktet och benen mot kroppen. Ser ut som att hon ler!

Vi väntar en....

....PRINSESSA!!!!!!!!!

Ett avsked i bilder

Nu är singelettan ordentligt avvinkad. Supermysig kväll, trots att Fia nostalgiskt gick ut i köket för att säga hej då fem-sex gånger, medan jag trampade i trappuppgången... Men nu är det no more singeletta, liksom.

Blev mycket mys-prat så klart, mycket om Bönan, ultraljudet i morgon och smärtlindringsmetoder (har nog fått en hang up där...), men även om skidresor, 30-årsfirande och bekanta som ska gifta sig under 2009. Och Fia kunde känna Bönan sparka när hon la en hand på min mage - en riktigt stark spark!

Nu ska den här förkylda stackaren krypa till sängs och försöka sova bort basiluskerna, så att jag är bättre i morgon när man äntligen får "träffa" Bönan igen. Håll tummarna nu då att h*n vill visa upp vilket kön h*n har!!!

Lite bilder från vårt avsked (måste försöka hitta röda ögon-reduceraren...)


Vår goda middag!


Glad Fia


Ledsen Fia


Syster Danni ringde mitt i maten...


...med chockerande nyheter om en bekant... (därav min bestörta min, hahaha)

Bye bye, singelettan...

I kväll ska jag och bästa Fian ta färväl av hennes studentetta i Rörsjöstaden. Både jag och Danni har också bott i den i omgångar när vi varit ensammast och olyckligast i världen (ofrivilliga singlar), så det är mycket minnen som ryms på de där 42 kvm...

När Fia fortfarande själv bodde där och pluggade till tandläkare, och jag bodde på Nicolaigatan i en lika stor etta och pluggade till ekonom, så brukade vi ibland på helgerna lyxa till vår fattiga student-tillvaro med att göra bakade potatisar med hackad rödlök och creme fraiche. Till det delade vi en eller två flaskor av Systemets billigaste och starkaste vin, La Chasse (även kallat Älgvinet, eftersom det har en älg på etiketten) - mest yrsel per krona :-) Budgeten klarade aldrig att vi lyxade till det med exempelvis räkor, kräftstjärtar eller någon annan form av protein, så den där yrseln tog fart ganska snabbt... (och i ärlighetens namn hade vi nog kunnat unna oss en köttbit till, men då hade vi å andra sidan fått avstå en drink ute sen - inget svårt val, med andra ord!).

Hur som helst, i kväll blir det farvälmiddag i singelettan, picnic-style, eftersom lägenheten är tömd och städad. Har just bakpotatisarna i ugnen, och ska nu hacka lök och packa picnickorgen innan Fia dyker upp vid 19.00. Har även handlat en flaska alkoholfritt rödvin att "avnjuta" till maten, spännande!

Den här låten är till singelettan:

19+0

Vecka 20 i dag - halvlek närmar sig!

Men det här inlägget blir inte långt, har vansinnigt ont i nedre delen av ryggen (började vid 15-tiden efter att ha suttit stilla och plöjt inkorgen i princip hela dagen, med undantag för lunchen), och det liksom strålar ner från svanskotan (känns det som) - antar att jag vant mig av vid att sitta på min feta r*v hela dagen, nu när jag varit ledig i tre veckor... Ska vila en stund nu, och sen överväga om jag ska hänga med Danni en snabbis till IKEA.

FL skriver så här om vecka 20:

Vaddå "börjar synas"...ha! Det har det gjort ett tag, om vi säger så. Ingen navel som sticker ut än, dock. Vägde mig i morse och konstaterade att jag nu ligger närmre 6 kg +, än 5... :S

Sista lediga dagen

I dag är sista dagen på långledigheten över helgerna. På sätt och vis ska det bli skönt med lite fasta tider och rutiner igen, sover ju annars bort mesta av dagen. Som i går, när jag gick en halvtimmeslång promenad efter fikan med mamma - var helt slut när jag kom hem och sov i två timmar efteråt.

Veckan som kommer blir rolig av flera anledningar:

Onsdag: Vi går in i 20:e veckan - alltid spännande att läsa på om vad som häner i magen en ny vecka!

Torsdag: Jag och Fia säger hej då till Fias lägenhet med bakpotatisar och vin (alkofritt för min del, så klart), precis som på studenttiden!

Fredag: Jag och Tomas ska på kompletterande ultraljud på Curakliniken. Får äntligen se Bönan igen, och förhoppningsvis får vi reda på könet *hoppas, hoppas*.
Jag och Fia sitter barnvakt åt Fias systerbarn Fabian, 16 månader, och Matilda, 4 år, i Svarte på kvällen.
Det i sin tur innebär att Tomas kan jobba längre än andra fredagar, och därmed kan vara ledig hela (ok, kanske inte riktigt, men nästan) resten av helgen - sweet!

Söndag: Tvätt- och städdag - ska faktiskt bli skönt att städa ut adventspyntet och få alla julklappar på plats.

Det där med skötbord - igen

I går tog vi en tur till stadens alla möbel- och elektronikaffärer, eftersom Tomas bestämt att vi absolut behöver göra vårt vardagsrum mer mysigt och ståndsmässigt innan bebis kommer. Det betyder ny soffa(or), att Ingridarna ska kläs om och Pernilla lagas, ny matta och ev. TV...

Naturligtvis hittade vi inget av det, men eventuellt kan vi ha snubblat över den perfekta skrivbordsstolen, vilket ju inte alls var meningen. Men då den vi har är något sned (lång historia), så är det ändå inte helt fel. Men priset är 2200:-, och då är det ändå halva priset... eh, va?? Suger på den i ett par dagar, va? Och kanske sänker de den ytterligare under tiden?

På Ilva trillade jag även över vad som kan vara det perfekta skötbordet för ett hyfsat pris, lite drygt 2500:-, se bild. Det blir det nog med största sannolikhet. Kan även göras om till byrå, när skötbord inte behövs längre. Perfekt!

Min andra babydröm

I natt har jag drömt om bebisen igen, men jag är inte säker på att drömmen handlade om bebisen i magen.

Jag var på ett slags internat där man väntade barn, bokstavligt talat. Vid inskrivningen fick man en livlös baby i en vagn och en säng tilldelad sig. Sen låg jag på sal med tre andra som också fått vars en vagn med en livlös baby i. Och så väntade vi. Och medan vi väntade så skulle vi vara så goda mammor som möjligt, för det skyndade på att bebisen skulle börja leva.

En morgon vaknade jag av att det gnydde in ifrån min babyvagn, så jag hade tydligen bestått provet och lyckats få liv i min baby. Lyfte upp henne (för det var definitivt en flicka, på säkert 3-4 månader) och gav henne välling, och de andra tjejerna på rummet var superavundsjuka. Vet att jag förundrades över och berättade för de andra att det inte gjort ont alls, och att jag inte behövts sys alls...

Tror inte att drömmen handlade så mycket om bebisen jag väntar, som om min plötsliga rädsla inför smärtan och förlossningen, vilken jag skyller helt och hållet på Abascals bok "Att föda" som jag fick av chefen i julklapp och snart läst ut. Innan jag läste den såg jag supermycket fram emot förlossningen och var inte ett dugg orolig. Alla andra klarar det ju! Och min mamma har gjort det 5 ggr, så så himmlans farligt kan det ju inte vara.

Men boken har nog skrämt mig lite. och sen lunchade jag ju med Anna (som är anestesiläkare i Lund, och alltså lägger bl.a. epiduralbedövningar på kvinnor som ska förlösas) igår, och då blev det mer prat om förlossningar. Jag sa att jag ville ha den bedövningen som man kan röra sig med (stand-up epiduralen), eftersom jag läst att det är bra om man kan stå och gå när det gör ont. Då skrattade Anna bara och sa att de som försöker stå upp oftast bara hänger över sina män eller nån stackars sköterska, eftersom de har så himmlans ont...

Drömmen var definitivt ett sätt för mitt undermedvetna att försöka hitta en genväg till ett barn - utan smärta...

Pojke eller flicka - nr 3

Om exakt en vecka så vet vi med största sannolikhet om min inneboende är en gosse eller flicka. Men det är ändå himlans skojigt att gissa. Tänkte att jag uppdaterar listan jag fyllde i den 9 november och ser hur ställningen ser ut nu. Då var det ju 50/50...

Du kommer att få en pojke om...

• din bebis hjärta slår med mindre än 140 slag/minut
• du bär magen "framåt"
• du bär bebisen långt ner
• du blir vackrare under graviditeten (åtminstone känner jag mig vackrare...kanske inte helt objektiv bedömning, dock)
• du inte var illamående de första tre månaderna
• högra bröstet är större än det vänstra
• dina pupiller utvidgas när du tittar på dig själv i spegeln minst en minut
• du vill äta salt och proteinrik mat, som ost och kött
• dina fötter lättare blir kalla
• du gör en pendel av din vigselring och en bit tråd, hänger den över magen och den svänger i cirklar
• du får torr hy
• du lägger din ålder då du blev befruktad till numret på månaden du blev befruktad och svaret är ett jämnt nummer
• du fått tjockare och blankare hår under graviditeten
• håret på benen växet fortare under graviditeten
• du lättare får huvudvärk
• du sover med huvudet mot norr
• du spontant visar händerna med handflatan nedåt ifall någon ber att få se dem
• du sover på vänster sida
• din urin är klargul
• du var den mest aggressiva parten under sexakten då du blev befruktad
• du luktar starkt från hela kroppen då du ätit vitlök
• om ditt förra barns första ord vad "pappa".

Du kommer att få en flicka om...

• din bebis hjärta slår fortare än 140 slag/minut
• du är rund runtom, inte bara framåt
• du bär bebisen högt
• du inte alls blev vackrare under graviditeten
• du var illamående de första tre månaderna
• vänstra bröstet är större än det högra
• dina pupiller inte utvidgas när du tittar på dig själv i spegeln minst en minut
• du vill äta sötsaker som juice, frukt och godis
• du gör en pendel av din vigselring och en bit tråd och den svänger från sida till sida när du håller den över magen
• din hy är mjukare än vanligt
• du är mer känslosam än vanligt
• du spontant visar dina händer med handflatan uppåt om någon ber att få se dem
• du var den mindre aggressiva sexpartnern när du blev befruktad
• du inte luktar starkt efter att ha ätit vitlök
• du lägger din ålder vid befruktningen till numret på den månad du blev befruktad och svaret är ett udda tal
• ditt hår blivit tunnare och mer glanslöst under graviditeten
• du sover på höger sida
• du sover med huvudet mot söder
• din urin är mindre klargul
• ditt förra barns första ord var "mamma".

5 mot 9. Enligt de här gamla skrönorna är det ju klart en flicka i magen. Men jag har hört att man inte ska fnysa åt gravidas drömmar om sina barn, och jag har ju drömt pojke. Dessutom har jag kännt bebis så länge redan att det måste vara en pojke - eller kan en flicka också vara så stark och duktig?

Om en vecka vet vi... Vad tror du att vi väntar? Prins eller prinsessa???

2008

Året 2008

Gjorde du något i år som du aldrig gjort tidigare?
Ja, 2 saker: jag gifte mig och blev gravid!
Höll du några av dina nyårslöften?'
Javisst, lovade på nyårsafton 2007 att antingen ha bebis eller vara gravid på nyårsafton 2008!
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej, vi är först ut när vår bebis kommer :-)
Dog någon som stod dig nära?
Nej, tack och lov inte!
Vilka länder besökte du?
Portugal, Spanien, Grekland, Turkiet och Danmark
Är det något du saknar år 2008, som du vill ha år 2009?
En bebis, så klart, och ett fint hus att bo i med lilla familjen
Vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas?
Vår bröllopsdag, 5 juli, och när jag plussade, 19/9!
Vad var din största framgång år 2008?
Att jag blev fru och gravid! men även att jag fick en ny, fantastiskt bra chef, som främjar min utveckling på arbetet. Sweet!
Vad var ditt största misstag år 2008?
Jag gör inga misstag :-)
Har du varit sjuk eller skadat dig?
Jag hade århundrates förkylning mitt i allt det värsta årsbokslutsarbetet.
Bästa köpet?
En plommonlila Uban Jungle vagn med liggdel för nästan halva priset!
Vad spenderade du mest pengar på?
Resor och restaurangbesök, förmodar jag.
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Att få bli Tomas hustru och bära på hans barn...det är stort!
Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2008?
Nu är tid att leva med Caisa-Stina Åkerström och Tommy Nilsson. Den sjöng Caroline på vårt bröllop, och den sammanfattar 2008 så bra...
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Gladare, definitivt!
Vad önskar du att du gjort mer?
Tränat (åtminstone innan graviditeten), så jag varit i bättre form nu.
Vad önskar du att du gjort mindre?
Nojjat och oroat mig, speciellt för bebisen.
Hur tillbringade du nyår?
Med god middag och trevliga vänner hos min syster och hennes pojkvän.
Blev du kär i år?
Jag blir nykär nästan varje dag. Svårt att låta bli när man har en sån snygg man ;-)
Favoritprogram på TV?
Desperate Housewives
Bästa boken du läste?
Har blivit så mycket gravid- och vänta barnböcker att jag knappt kommer i håg andra böcker nu. Läste i alla fall om Wuthering Heights, som är en all time favourite!
Största musikaliska upptäckten?
Att Meryl Streep kan sjunga, who knew...
Något du önskade dig, och fick?
En bebis i magen!
Något du önskade dig, men inte fick?
De hus jag blivit kär i på visningarna vi gått på.
Vad gjorde du på din födelsedag?
Såg "Blodsbröder" och åt god middag med min kärlek.
Finns det någonting som skulle ha gjort ditt år ännu bättre?
Har svårt att tänka mig det...skulle vara i fall vi snubblat över det perfekta huset till ett superlågt pris när räntorna var som lägst!
Hur skulle du beskriva din stil år 2008?
Fram till jag blev graviditetssvullen så var jag väldigt inspirerad av Blair i Gossip girl: headbands med rosetter, klänningar och kjolar med blus, högklackat och läppstift.
Vem saknade du?
Tomas, ganska ofta, eftersom han arbetar så in i helsikes mycket. Och så min BrysselAnna - alldeles för långt borta ibland.
De bästa nya människorna du träffade år 2008?
Bebisen, om man räknar "träffa" som att få se en bebisbörjan sprattla på en skärm och knuffa en från insidan :-)

Magen på 18+0

Bad Tomas fota min mage med min nya SonyEricsson Cybershot i går på 18+0, och så här blev resultatet:

Tja, man kan säga mycket om min man, men någon mästerfotograf är han INTE! Här ser det dessutom ut som att han satt fokus på brösten, istället för magen : )

18+0

I går gick vi in i v 19, 18+0, men eftersom jag och Danni hade fullt upp med att handla och laga en massa goda maträtter, så blev det ingen tid över för det sedvanliga inlägget om vad som kommer hända i magen och med mig under den aktuella veckan.

Så här skriver Familjeliv om v 19:

En riktig liten människa i miniatyr. Verkligen ingen böna längre, men Bönan för oss, ändå!

Märker inte alls av någon bäckenuppluckring ännu, hoppas jag kan slippa så länge som möjligt! Vågen stod i går på drygt 5 kg plus, hoppas stanna där ett tag. Trivs med min Victoria Beckham-kula...

Bli mamma.se skriver så här:

Puh, 5-6 kg i ökning är heeelt normalt! Gillar att känna mig normal, hehe.

Gravid.se skriver så här och har en fin bild av Lennart Nilsson med:

Nu blir det frukost (magen kurrar)! Gott nytt år!!!