17 jan. 2011
Tack, gode Gud!
I dag satt vi alla med tända ljus, gnagde på fingrarna och bad, bad, bad om goda besked. Och det fick vi, på sätt och vis, även om jag tror att huvudpersonen kanske inte håller 100% med. Är man mitt i detta så kan jag tänka att det är svårt att glädjas åt det lilla som är positivt när så mycket känns jobbigt och motigt, och man ska förlora en massa viktigt på vägen. Men tillsammans är vi starka och detta ska vi bara klara av. Det finns inget annat alternativ!!! Nu är det på med boxhandskarna som gäller och 110% pepp - du är min familj, och du måste bara klara detta. Jag älskar dig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar