Är det inte fascinerande hur vi bara vet hur vissa saker ska göras? Det är som det är är inbankat i vårt DNA, eller ngt. I dag fick Vendela tag i ett äpple från mormors fruktfat och började genast tugga på det. Skitsamma om det var nästan lika stort som hennes lilla huvud och stenhårt (som man ser av hur hon anstränger sig i varje tugga, haha), hon gav sig ikke - och som sagt, konstigt nog visste hon exakt hur man äter ett äpple... OK, vi har ätit åtskilliga nektariner och persikor på stranden på rivieran i förra veckan, så det är möjligt att hon snappat upp ett och annat där nere.
PS. Spana in lilla Keila, snart 4 månader, som tittar på med STOR förundran. Snart, snart Keilisen, får du smakisar!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar