När mormor Ulla (min mormor) passade Vendela i torsdags hann hon med att lära lillan tittut-leken (förutom att stryka stryktvätten, vika massor av tvätt, bädda, vattna blommor, laga husmanskost och diska undan - TUSEN TACK, mormor Ulla, vilken lyxig känsla att komma hem från jobbet och se att allt var så fint och fixat!!!). Den leken fastnade så pass bra att Vendela numera flera gånger om dagen sätter händerna på pannan (se bilden), ler STORT och tittar uppfordrande på mig eller Tomas tills någon av oss säger:
-Vaaaaaaaar är Vendela?
Först då slänger hon ner händerna från pannan och tittar glatt och triumferande på oss, som om hon sa
"Blev ni förvånade nu? Här är jag, ju!!!"
Hahahahaha. Lilla, älskade sötisen!
Tittut!
Awee jag kan se lille maggen mellan tröjan och byxan. Sockamollan!
SvaraRadera