Plus!

Egentligen var det meningen att vi skulle testa tillsammans i morgon bitti. Men jag bara visste att jag är gravid, och CB-testen som inhandlades på lunchen brändes och retades i väskan.

Tänkte att jag var dum som slösade bort ett test, eftersom det bara gått 12 dagar sen ägglossningen. Men jag har en lutealfas på 10 dagar normalt, så därmed är jag i dag på BIM+2. Och tempen var fortsatt hög i morse (37,3 grader). Och inga tecken på en annalkande mens hade gett sig till känna...

Så helt dum var jag kanske inte?

17.30 kunde jag inte hålla mig längre. Kissade på stickan, la den i från mig och var inte ett dugg nervös. Jag visste redan. Jag ville bara ha bekräftelsen. Fick ett starkt plus direkt!

17.32 ringde jag min man.

Jag: Hej...det är jag...
Han: Hej, vad har hänt??? (snacka om instinkter!)
Jag: ...*snyft* Jag är gravid...*viskandes*...du ska bli pappa....

När han kommit hem tittade vi i gravidböckerna från förra graviditeten och mös... Den här gången ska det gå bra. I maj SKA vi bli föräldrar.