Födelsedagskalas

När man fyller år ska man ha kalas. Och tårta! Och massvis av gäster som kommer med massvis av presenter i fint papper och granna band. För födelsedagskalas ÄR en BIG DEAL! Åtminstone i min familj (den jag växte upp i). Och den traditionen tänker jag föra vidare till Vendela och hennes eventuella syskons gagn.

Men ibland blir inte allt som man tänkt sig. Vendelas kalas fick ex. bli lite mindre än vad jag tänkt, och hållas hos mina föräldrar. Men det gick bra det med eftersom jag inte alls har några problem med att sänka mina förväntningar och krav... Det viktiga är ju dessutom att de som älskar en och bryr sig om en vill hjälpa en på alla vis, så att det man planerat kan bli så bra som möjligt när det förverkligas. Siktar man mot stjärnorna så hamnar man i trädtopparna!

Fia hjälper Vendela att öppna presenten

(fina knästrumporna hittade jag på Baltzar Barn!!!

Tänk att det kunde man ju nästan anat sig till, hihi)

Här hjälper Daaadaa (Danni) och Henrik Vendela med att öppna presenten

från rasmus och Sophie: sångpåsen från Oscar och Ellen!!! Wiiiiiiiiiii!

Mormor Ulla med Vendela

Keila, med de bruna ögonen, var också med :-)

Fia med lilla kusinen

Födelsedagståg inhandlat på blaelefant.se

Tårta som mamma bakat, ska det vara. Jag färgade

grädden rosa och gjorde ett hjärta av färska hallon ovanpå!

Vi älskar hallon i vår (lilla) familj...

Vendela fick så mycket fina presenter av gästerna. Av Henrik och Danni fick hon Lise-dockan från danska Sebra (mellanstorleken, bra att veta om man vill köpa kläder till dockan i ex. julklapp...), av Fia ett halsband, av mina föräldrar och min mormor en trehjuling. Av Esther fick hon en söt tröja till dagisstarten. Jag bakade både amerikanska cup cakes med frosting på och bakade som sagt egen tårta (som var vansinnigt god enligt alla närvarande!). Även om Vendela kanske inte förtod att uppskatta allt detta i lördags pga sin ringa ålder, så hoppas och vet jag att hon kommer göra det när hon blir äldre. Allt räknas i slutändan...

Xoxox, Bullmamman